onsdag 23 november 2011

En sann vän för livet

 vi var och kollade på henne 2007 måste de vart?
hon var mager som jag vet inte vad,
hon hade vart utlånad på prov innan till några som ville köpa henne men de fick ist tbx henne för att hon kastade av dem hela tiden, och eftersom hon var så galen så hade de tagit bort kraftfodret vilket verkligen inte var så smart med henne, då hon tappade ALLT!
men jag bestämde mig att ta hem henne på prov efter att ha provridit henne, att hon var galen skrämde inte mig!
Vi matade henne så mycket hon kunde äta, och hon gick upp i vikt och byggde muskler,
i böran var hon helt galen i ridningen, hon lufthoppa så fort man tog i henne, sparka bakut och levde om så länge hon inte fick springa så fort hon ville, hon var allt annat en välriden.
 efter ett tag när hon byggt lite muskler och satt hull så började jag skutta lite försiktigt med henne och det visade sig att de var som de sa, hon var en riktig hoppkanon, hon hoppade fantastiskt bra!
vi hoppade bana upp till 1.10m med lätthet och enstaka hinder på 1.20m, så när det började gå bra så vart de tuvär problem inom familjen igen, och vi skulle flytta, vi hade för många hästar, jag hade Carnegie också som vi redan ägde, så Manzana fick åka hem igen, och då bestämde dem sig för att ta föl på henne för vi sa att om nått år så vill vi köpa henne.
det gick ju dock inte som planerat Carre vart utdömd (har skrivit om det i annat inlägg:( så jag blev hästlös...
och det var inte planen, Manzana var ju redan betäckt.
Matte växte ur Bino , den enda vi hade kvar var lilla Zoya, vi letade häst till mig väldigt mycket, vi besiktade 1 fin häst, ett mörkbrunt sto som var gudomligt snygg, hoppade super. MEN gick inte igenom besiktning. och vi fortsatte leta, men hittade ingen som föll oss i smaken...
det gick en lång tid då vi bara hade Zoya, jag red lite hästar åt andra, men hade ingen egen att tävla på.
sen så ringer Anette och undrar om vi är intresserade av Manzana fortfarande, och då bestämmer vi oss för att köpa henne, hon skulle gå med fölis några månader till (vi åkte och hälsa på henne) men i febrari så hämtar vi henne. hon hade tappat alla muskler, allt hull, det enda som fanns kvar var skinn och ben. (hon tappar mycket när hon går med föl)
jag var ju ledsen för att hon var ju så fin när jag hade henne sist. men somsagt så ger hon allt till fölis.
Vi gödde henne så gott vi kunde, och hon gick långsamt upp i vikt, musklerna har kommit sakta men säkert, sen så tappade hon ju igen när hon gick med Zäta.
och under detta år har hon hållt bra hull hela året, och det är för att hon har stressat ner som tusan!
Manzana kommer att stanna i min ägo!
en sann vän <3

Inga kommentarer: